Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske.I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157.

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

Bakgrund och problemdiskussion: När IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillämplig 2005 tilläts förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. En del problem har framkommit genom införandet av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur värdering till verkligt värde ska gå till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att få en mer harmoniserad, globaliserad och jämförbar redovisning. Då det idag inte är självklart hur värdering till verkligt värde ska gå till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vägledning för värdering av förvaltningsfastigheter.

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..

Titel:Verkligt värde - Begreppets historiska utveckling Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare:Cecilia Hjelm och Jeannie RönnHandledare:Arne FagerströmDatum:2014-05-26Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka viktiga händelser under 1900-talet fram till idag, som har påverkat utveckling av begreppet verkligt värde. Vidare ingår det i syftet att redogöra hur synen på begreppet har förändrats över tid ur ett västeuropeiskt och amerikanskt perspektiv.Metod:I studien tillämpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger på tidigare forskning som sammanställs och presenteras i en tidsaxel från 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av begreppet verkligt värde.Slutsats:Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande inställningarna till verkligt värde har berott på ett flertal kriser i både USA och Europa. Kriserna har påverkat de olika normsättande organisationernas syn på verkligt värde och det har genom tidsaxeln visat sig både bromsa och främja användning och utvecklingen av verkligt värde.Nyckelord:verkligt värde, redovisningshistoria, IFRS 13, rättvisande bild, fjärde direktivet, true and fair.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet.

Bakgrund och problemGenom att följa IFRS ska koncerner uppnå en redovisning med hög användbarhet ochjämförbarhet. Vid införandet av IAS 40 Förvaltningsfastigheter gavs möjligheten att redovisaförvaltningsfastigheter till ett verkligt värde. Ett verkligt värde anses vara ett hypotetisktvärde, vilket innebär att problematik kan uppstå utifrån de kvalitativa egenskaperna. Relevansoch tillförlitlighet kan stå i kontrast till varandra, i och med att värdering är baserad påsubjektiva bedömningar. Värderingsmodellerna som används vid beräkning av verkligt värdeinnehåller antaganden och parametrar som kan påverka värdet av förvaltningsfastigheter.2013 infördes IFRS 13 Värdering till verkligt värde som anger en värderingshierarki, vilketska underlätta och förbättra kvalitén av värdering till verkligt värde.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur värdering till verkligt värde fungerar i praktiken.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:?en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,?artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,?den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå..

SammanfattningDatum                               2012-05-30Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare                          Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare                        Esbjörn SegelodTitel                                    Värdering till verkligt värde ? Påverkan på revisorers arbeteNyckelord                          Verkligt värde, IFRS, RevisorProblemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete?Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats.Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser.Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena.

Syfte: Vi vill med denna studie lyfta fram de onoterade företagens åsikter och inställningar inför ett eventuellt införande av IFRS även för dem. Detta vill vi göra för att ge en konkret bild av tankegångarna i dessa företag. Denna studie kan ge intressenter och beslutsfattare en förståelse för hur dessa företag kommer att reagera om det beslutas att de får, alternativt ska redovisa enligt IFRS. Metod: Att intervjua nyckelpersoner på ett mindre antal fallföretag. En små-N-studie med deduktiv utgångspunkt.

Bakgrund och problemdiskussion: När IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillämplig 2005 tilläts förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde. En del problem har framkommit genom införandet av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur värdering till verkligt värde ska gå till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att få en mer harmoniserad, globaliserad och jämförbar redovisning. Då det idag inte är självklart hur värdering till verkligt värde ska gå till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vägledning för värdering av förvaltningsfastigheter.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.